Aprikoser i maj!


May 19, 2015

På Pantelleria mognar de första stenfrukterna redan nu i maj.
Det är nesbole, körsbär, och aprikoser.
De här receptet är superenkelt och funkar även utmärkt till persikor och nektariner när man har sådana till hands.
Servera med grekiskyoghurt eller vaniljglass.

blogCF044187
Aprikoser i och honungssirap
4 port

Ingredienser
24 st fina mogna aprikoser

Spad
2,5 dl flytande honung
Citronzest av en hel citron
Citronsaft av en 1/2 citron
1 liten kanelstång
2 tsk mald kardemumma

Till servering
Myntablad och grekisk yoghurt eller vaniljglass

Gör så här:
Ta fram en tjockbottnad kastrull och blanda i alla ingredienserna till spadet.
Koka upp spadet på spisen och låt det reducera till hälften.
Med en liten skalkniv skär ett litet kryss i varje aprikos.
Sänk värmen och lägg i aprikoserna några i taget och låt sjuda i vätskan ca 5 min eller till det mjuknat.
Ta upp med en hålslev och lägg i nästa omgång.
Låt aprikoserna svalna och pilla av skalet med en liten skalkniv och ta ur kärnan.

Sila av spadet och lägg tillbaka aprikoserna sirapen.
Servera med några mynta blad, ett par skedar av sirapen och en stor sked grekisk yoghurt.

Ärtor och diskbänksromantik!


May 4, 2015

2
Äntligen är ärtorna klara. Söta att ätas som godis, göra creme ninon, pasta och risottoprimavera. Igor och jag äter dem på morgonen…Carlo tar en cigg till frukost och kommenterar:
-Now the dog eat piselli… he always do what you do…
Jag blir alldeles varm i bröstet och tittar på Igor som sitter emellan oss och försöker tugga i sig den sega ärtskidan.
Jag: -It’s a social thing…
Carlo rensar en stor låda av skörden och fryser in .
Carlo: – For you two, for later….
Diskbänksromantik i La casa dei fiori.

1-besk-CF103163

3log-CF103455

4

5blog-CF1034966blog-CF105735

Krämig pasta med ärtor och pancetta
4 portioner
Ingredienser
4 msk olivolja
2 vitlöksklyftor
1 gul lök
1 litet fänkålshuvud
1 dl vitt vin
2 dl grädde
200 gram pancetta fumigato eller rökt sidfläsk
2.5 dl ärtor färska eller frysta
1.5 dl riven parmesanost
Havssalt och nymalen svartpeppar
0.5 dl myntablad
400 gram pasta

Gör så här
Ta fram en stor kastrull och koka upp rikligt med pasta vatten
Hacka lök och vitlök fint.
Skär fänkålen i tunna skivor.
Hetta upp oljan i en stor stekpanna och fräs lök, vitlök och fänkål tills den är mjuk och gyllene.
Addera vinet, sänk värmen och låt reduceras något ca en minut
Häll i grädde, salt och peppar och dra bort pannan från plattan.
Ta fram en annan stekpanna och stek pancetta tills den blir krispig, ställ åt sidan.
Koka pastan tills al dente. (1- 1.5 minut kortare än rekommendationerna på förpackningen)
Ta en kopp av det kokande pastavattnet och sätt åt sidan.
Häll av pastan i ett durkslag.
Värm hastigt på såsen häll i det heta pasta vattnet och i med parmesanen och låt den smälta.
Blanda i pastan så den helt täcks i såsen, sist i med pancettan, ärtorna och mynta, servera direkt!

7CF105927

Torta Pasqualina


April 1, 2015

Den här tårtan är en italiensk klassiker på påskbordet. Ursprungligen kommer receptet från Ligurien och Piemonteområdet . Själv minns jag en vinter som jag spenderade i Chile, då min vän Patricia gjorde en liknande tårta som hon kallade Pasqualina. Den var med kronärtskocksfyllning.  -Ååh himmel så god den var! Mycket kärlek och arbete låg bakom det receptet. Först kokade Patricia kronärtskockorna, sedan skrapade hon ur vartenda blad och använde hjärtan och urskrapet från bladen till fyllningen. Vi nöjt denna delikatess heta eftermiddagar ihop med Patricias favoritcocktail Pisco Sour, trots att det inte var påsk.

Även här på Pantelleria bakas den italienska varianten varje påsk. Inte så konstigt kanske, då ingredienserna till fyllningen finns på en armlängds avstånd. Mangolden är just nu i bästa säsong och vi plockar den direkt från landet.

Med önskan om en God och Glad Påsk!

skarpAT-torta-pasqualina-CF103761

Lagom till 8-10 portioner med form på 23 cm i diameter.

Ingredienser
2 st stora mangoldshuvuden eller 3 st normalstora
(upphackat, sköljt och avrunnet ska det bli ca 1- 1,2 kilo
6 msk olivolja
3 stora vitlöksklyftor
1 stor gul lök
1 ruska färsk oregano (bör motsvara en halv kruka)
100 gram ruccola
375 gram smördeg
300 gram färsk ricotta
200 gram Parmesanost
7 st ägg (varav ett uppvispat till pensling)
6 msk grädde
Nymalen svartpeppar och havssalt

Gör så här
Skölj och skär mangolden i fina bitar.
Finhacka lök och vitlök.
Stek mangolden i omgångar med en skvätt olivolja tills den mjuknar och vätskan släppt.
Lägg den efter hand i en skål att svalna.
Stek lök och vitlök tills den är mjuk och genomskinlig, flytta över i samma skål som den färdigstekta mangolden.
Salta, peppra och rör om i skålen.
Finhacka ruccola och oregano, blanda i mangoldskålen.
Sätt ugnen på 180 grader.
Ta fram en pajform med diameter 23 cm och löstagbar botten.
Kavla ut smördegen tunt.
Pensla pajformen med lite olivolja och klä den helt med pajdegen upp på kanterna så att det även täcker en bit över pajformskanten.
Nagga botten med en gaffel.
Blanda i en annan stor skål ricotta, grädde med 2 st ägg, vispa runt, salta och peppra.
Riv ner Parmesanosten och blanda nu i det gröna.
Smaka gärna av om det behövs mer salt i fyllningen.
Kavla ut ett lock till pajen.

Fyll pajskalet med fyllningen och gör 4 st hål, stora nog att ett ägg får plats i varje.
Kläck ett ägg i varje urgröpning.
Tillslut med pajlocket, skär av överflödig deg längs kanten, men spara tillräckligt så att du kan stänga locket genom att nypa ihop det längs kanten.
Nagga locket med en gaffel och pensla med ett uppvispat ägg.
Grädda på 180 grader ca 25-30 min.
Serveras ljummen eller rumstempererad.

Fifty shades of green


March 31, 2015

Hur trötta vi än blir på en lång regnperiod som hållit på mer eller mindre oavbrutet i sex veckor, så mår växterna bra av det. Öns landskap är i sitt grönaste skönaste tillstånd just nu. Det finns gott om vild sparris som är något av det godaste som finns. Vi tar promenader, Antonella plockar blommor, Giovanna sparris och jag tar lite sporadiska bilder. Grönt är skönt och på Pantelleria lever vi nu helt ut i Fifty shades of green.

1

2

3

4

De andras paradis


March 28, 2015

1-obesk-CF127654Sista tiden har jag deltagit i ett filmprojekt. Det är en dokumentärfilm som spelas in på Pantelleria av Nicola Ferrari och den ska heta ”Paradiso degli altri” vilket på svenska betyder ”De andras paradis”. Filmen handlar om personer som kommer utifrån och som förälskat sig i Pantelleria och bosatt sig där. Människor som gjort stora förändringar i livet för att vara och verka på Pantelleria.Häromdagen var det min tur att bli intervjuad. Det var väldigt ovant och det gick nog ganska dåligt. Nicola som gör filmen är toppen och under sista veckan har vi lärt känna varandra lite grann. När han har filmat mig då jag fotograferar har det känts helt naturligt och ibland kan han säga, ” det du sa nu är jätteintressant, kan du säga det i morgon när jag mickar och vi gör intervjun, men då går det bara inte. Blackout!

Än så länge har jag inte sett materialet och inför det har jag blandade känslor. Jag är ju själv van att vara bakom kameran och fokusera på mina objekt, om det är en maträtt eller ett porträtt. Nåväl, jag tackade ju ja till att vara med. Då jag blev tillfrågad kände jag mig ärad och i alla situationer vill jag, när jag kan ge något tillbaka till ön. Men det brukar oftast vara i form av bilder jag tar, tex när det gäller för ön att marknadsföra sin Passito eller Kapris. Jag skänker fotografier till en bok, som skolan och kyrkan gör för att sälja och använda pengarna till fritidsaktiviteter för de barn vars familjer inte har råd. Är syftet viktigt ställer jag gärna upp med det jag kan.

Jag känner en stor tacksamhet till ön och de människor som jag har lärt känna här. De har tveklöst tagit in mig i gemenskapen och gjort det med värme, nyfikenhet och ett öppet sinne .Pantelleriaborna är oförställda och jag älskar dem för det. De är precis som ön, temperamentsfulla, vackra, starka, vilda ,oförställda och tillgängliga för den som är envis nog att ta sig hit. Tiden på Pantelleria har förändrat mej. Jag har andra prioriteringar och intressen nu.

2

Min sista filmdag var i tisdags. Nicola skulle filma när jag fotograferade Salvatore Murana. Salvatore är en av de större vinproducenterna på ön och hans Passito är i Italien vida känd. Salvatore är en karaktär och i hans sällskap har man inte tråkigt. Han filosoferar över det mesta och har alltid fantastiska historier att bjuda på. Salvatore ville bli fotograferad i Mueggen med sina vinstockar. Den här tiden på året är tid att beskära dem. Man klipper ner dem med sekatör och om några veckor kommer de att få små gröna skott, som så småningom blir nya vinrankor. När vi var klara så står vi mitt emot varandra och Salvatore drar demonstrativt upp vänster tröjärm som för att se hur mycket klockan är. Och säger ” Nu Signora Anna är det hög tid för lunch”.  Jag ser på hans handled där klockan borde suttit men den är tom, så typiskt sicilianskt, som i en filmscen.

3